Jordens undergång eller bara ett hack i kurvan?

Lars-Arne Sjöberg


  Utgivna böcker av samma författare:

  1. Vårt dagliga bröd giv oss…i morgon?
  2. Fossil energi på väg ut
  3. Nu blir vi digitaliserade
  4. Framtidstro eller klimatångest
  5. Såga, bränna, koka eller…?
  6. 193 spännande forskningsnyheter
  7. Året är 2050
  8. Avfall – resurs eller problem?
  9. De nya svenskarna
  10. Dagens och  morgondagens kemiteknik
  11. Textilier - idag och i morgon
  12. Onödig vetande
  13. Svensk kemiindustri
  14. Vad väntar runt hörnet?
  15. Lantis eller stadsbo
  16. Sverigebilden – vår egen och andras
  17. Kemiindustrin – En framtidsbransch?
  18. Jordens undergång eller bara ett hack i kurvan
  19. Plast på fel plats – I havet och på land
  20. Kemikaliejordbruk eller ekologiskt jordbruk
  21. Mat från jord och vatten


Bild omslag: https://pixabay.com/sv/photos/%C3%B6ken-torka-uttorkad-torra-badlands-279862/


Förlag: BoD

Tryck: BoD

Alla rättigheter förbehålls




1.  INLEDNING

När man ser på hur barn´a växer upp och står i
Kan man undra om barn´a nånsin får det som vi?
Om det finns jobb, om det finns mat
Om det är drägligt där dom bor… 1


Det är nog många som ställer sig samma fråga som Hans Alfredsson och Tage Danielsson i citatet ovan. Har vi förvaltat jorden på så sätt att vår nästa generation kan känna ett framtidshopp?


Illustrerad Vetenskap skriver:

Om cirka fem miljarder år kommer solen att börja svälla. Den röda jätten kommer att grilla livet på jorden och koka upp haven 2.


Kan vi slå oss till ro nu? Fem miljarder år känns ju inte så nära i tiden. Ska vi oroa oss?


Om vi fortsätter som förut går jorden mot en undergång tidigare. Vi måste ta dagens signaler på allvar.


Men om vi delar klimatskeptikernas uppfattning så är det vi ser nu bara ett hack i kurvan - de uppenbara klimatförändringar är bara en naturlig variation, som återkommer med viss periodicitet. I så fall oroar vi oss i onödan. Vi kan fortsätt att köra med våra kära bensin- och dieselbilar, fortsätta gräva upp kollagren Tyskland och fortsätt avverka regnskogarna.


Men alla analyser pekar åt ett annat håll - en ökande global temperatur, ökande koldioxidhalt i luften, smältande isberg, kraftiga väderfenomen m.m.


Nya planeringsförutsättningar har kommit in med anledning av Covidpandemin. Hur kommer denna att påverka vårt arbete med att bekämpa temperatutstegringrana och samtidigt förändra vår livsstil på en lång rad olika områden – arbete, resor, umgänge m.m.?


Men vi får inte ge upp. Än finns det tid att ändra de dystra prognoserna. Många initiativ tas på olika håll runt om i världen – inte minst i Sverige.


I det följande visas exempel på vad Du och jag kan göra. Utöver vad Du kan göra rent konkret, kan Du vara en viktig opinionsbildare.


Även om vi ser mörka moln i horisonten så är vårt klot värt att få leva vidare.


2.   VAD HÄNDER?

Naturvårdsverket:

År 1988 föreföll oroande saker hända med klimatet på jorden. Sommarhettan blev på många håll extrem, med förödande torka som följd, och den globala årsmedeltemperaturen nådde högre än vad som någonsin tidigare hade registrerats. I USA framförde atmosfärsfysikern James E. Hansen inför en senatskommitté sin övertygelse att klimatet höll på att bli varmare. Han hävdade att detta med 99 procents sannolikhet var människans verk 3 .


I dag torde varje svensk medborgare ha blivit medvetna om vart vi är på väg4Vi kan inte blunda för det som sker. Varje dag märker vi klimatkrisen i vår vardag. Vi vet att dessa förändringar kan leda till en sk. tipping point.


Tipping point är ett uttryck som beskriver de globala klimatförändringar som gör att ett stabilt tillstånd övergår i ett annat stabilt tillstånd.


Vi kommer snart att se förändringar, som inte går att reparera, när isarna smälter vid våra två poler, när vi använder fossila oljeprodukter, när Golfströmmen ändrar riktning, när havsnivåerna stiger. Då kan vi inte hur gärna vi än vill återställa de skador vi människor åsamkat jorden. Därför måste vi vara proaktiva och vidta åtgärder, som vi för ögonblicket inte ser effekterna av, men som kommer att bli viktiga för våra barn och barnbarn.


En amerikansk forskaren, Jeff Dukes vid universitetet i Utah, har beräknat att det går åt 23,5 ton förhistoriskt växtmaterial för att bilda en liter bensin. Detta motsvarar ett vetefält på 16 200 kvadratmeter (drygt tre fotbollsplaner), där precis alla delar av växten räknas med – det vill säga ax, blad, rötter och stjälkar. Denna liter bensin förbrukar vi snabbt med några minuters bilresa.


Det som skapats under miljarder år tar några minuter att förbruka. Samtidigt bidrar vi med 3 kg växthusgaser till atmosfären.


Regnskogen täcker endast 2 procent av jordens yta, men är ändå så viktig för hela jordens välmående5.

Vad kan vara tipping points? Gemensamt för dessa är, att när de passerat en viss gräns, så är följderna icke reparabla inom överskådlig tid.

Slutsats: Vi konsumerar mycket av de naturprodukter, som naturen under miljontals år har lagrat på jorden.


Vad händer med regnskogen? 6

Träd och växter i regnskogarna fångar upp stora mängder av den koldioxid (CO2) som vi människor släpper ut, och som är en råvara för den ständigt pågående fotosyntesen.


När regnskogarna huggs ned, och inga nya träd planteras, så minskar fotosyntesen och därmed minskar också koldioxidupptaget från atmosfären. Temperaturen på jorden stiger och växthuseffekten ökar. Regnskogarna skapar mycket av det syre som vi andas. Utan syre kan vi inte leva!


Visste du att…

…hälften av jordens regnskog är borta.

…av jordens ursprungliga 13 % regnskog finns idag bara 6 % kvar.

…varje år försvinner 46 000 km2 regnskog.


Vad är konsekvenser av det liv vi lever?

Glaciärerna på Västantarktis smälter allt fortare och en plötslig kollaps kan orsaka en snabb havsnivåhöjning. Världshaven skulle stiga cirka 70 meter om all is på jorden smälter.


Vi avverkar Amazonas regnskogar

De drabbade regnskogarna finns från Brasilien till Väst- och Centralafrika, Indonesien och Papua Nya Guinea.


Permafrosten i Sibirien

Permafrosten i Sibirien ligger som ett lock över områden med metangas, som är en mycket potent växthusgas. Klimatpåverkan från tinande permafrost kan fördubblas till följd av landskapsförändringar, som hittills inte finns med i klimatmodellerna. Dessa klimateffekter kan ytterligare försvåra målet att begränsa uppvärmningen till 1,5oC.


Vi vet att våra 7 miljarder på vår jord beräknas bli nästan 10 miljarder år 2050. Redan idag kan inte 690 miljoner äta sig mätta.


Hur kan vi få mat till ytterligare 3 miljarder när vi vet att tillgänglig areal för att odla vår mat inte kommer att öka.

Klimatprofilen Johan Rockström, professor i miljövetenskap skriver:

Nio enorma system som påverkar jordens klimat – även kallade ”sovande jättar” – håller på att vakna och kan medföra oåterkalleliga konsekvenser.


Till de sovande jättarna räknar Rockström7:

Bättre tider?

Går vi mot bättre tider? Uppfattningen är olika i olika länder. Andelen av ett lands befolkning som tror att världen kommer att bli bättre:

Inte längre någon återvändo för Grönlands isar 8

Grönlands smältande istäcke bidrar till att den globala havsnivån stiger. Varje år smälter 280 miljarder ton is från de olika glaciärerna på Grönland, skriver CNN och hänvisar till Michalea King, forskare vid Ohio State University.


Nu finns ingen återvändo - Grönlands istäcke har redan smält för mycket. Uppvärmningen leder till att isen fort-sätter vittra sönder.


Istäcket befinner sig nu i ett nytt dynamiskt tillstånd. Även om vi gick tillbaka till ett klimat som mer liknar vad vi hade för 20 eller 30 år sen skulle vi fortfarande ganska raskt tappa massan.


Smältningen har varit så drastiskt de senaste åren att den har orsakat en mätbar förändring i gravitationsfältet över Grönland.


Före år 2100 kan flera stränder vara täckta av vatten. Då väntas havsnivån ha stigit med närmare en meter.


Grönlands istäcke består av cirka 200 glaciärer som bildats under fyra decennier. Studien visar även att istäcket drar sig tillbaka i snabba stötar, vilket leder till hastiga och oförutsägbara höjningar av havsnivån.


Grönlandsisarna uppges bara vara den första i en serie av så kallade tipping points.


Klimatets förändringar över tiden

Klimatkrisen ligger bakom mycket av vad som händer i vår omgivning. Den stigande temperaturen åstadkommer stora förändringar9.


Vad kommer att hända om vi blickar 30 år framåt? Gemensamt för alla hoten är att de åstadkommits av oss människor – allt utom vulkanutbrott. Vilka möjligheter har vi att ändra och vill vi ändra i vår livsstil för att mildra effekterna av våra tidigare liv.


Tiden för cirka 2,5 miljoner år sedan kallas kvartärtiden. Denna period var betydligt kallare än de föregående geologiska perioderna neogen och paleogen, eller tertiär som man tidigare benämnde denna period10.


Det finns resultat som visar hur klimatet förändrats på detta tidsperspektiv från studier av iskärnor som har borrats upp från inlandsisarna på Grönland och Antarktis.


Under de senaste 900 000 åren har amplituden på klimatvariationerna ökat, det vill säga växlingarna mellan varmt och kallt har förstärkts. Inlandsisarna har tidvis nått ner till de nordliga delarna av Tyskland och Polen.


Istiderna kännetecknades av ett växlande klimat med kalla perioder och andra relativt varma. Temperaturen under istiderna kan i Sverige tidvis ha varit 20oC lägre än idag.


Klimatutveckling i Sverige

Vid minst tre tillfällen har det nordiska klimatet under upp till 100 000 år långa perioder varit täckta av is. Dessa is-tiders växlingar mellan kalla och varma perioder med-förde att stora områden i Sverige täcktes av en inlandsis. Under mellanistiderna drog sig isen tillbaka och vegetationen kunde expandera.


De förhållandevis varma mellanistiderna har varit relativt korta, cirka 10 000–15 000 år, och karaktäriserades av klimat och vegetation som liknar dagens.


Sverige var under dessa perioder till största delen täckt av skog. Under de kalla perioderna täcktes landet i stor utsträckning av en inlandsis, som var mäktigast i norra Sverige. Under de varmare perioder drog sig inlandsisen tillbaka. Klimatet var dock även under dessa perioder kallare än idag. Fjällkedjan var troligen till stora delar täckt av glaciäris och stora delar av norra Sverige bestod av tundra med permafrost.


Den senaste istiden

Under den senaste istiden var utbredningen av inlandsis relativt liten i Sverige och det mesta tyder på att endast de norra delarna av landet täcktes av is. Klimatet var dock betydligt kallare än idag och tidvis rådde tundraförhållanden med permafrost i stora delar av landet.


Dessa mer eller mindre isfria perioder kännetecknades av ett betydligt kallare klimat än dagens. Det har inte gått att säkert fastställa hur länge och när dessa perioder ägde rum.


Konsekvenser av global uppvärmning 11

Vi måste kraftigt minska utsläppen av växthusgaser om vi ska förhindra en katastrof. Våra fossila koldioxidutsläpp måste nå noll globalt före år 2050.


Världens fattiga drabbas värst redan idag och bedöm-ningen är att de kommer drabbas värst även i framtiden, vilket dessutom gör klimatförändringarna till en stor rättvisefråga. Klimatförändringarna ökar befintlig och skapar ny fattigdom.


Ur ett fattigdomsperspektiv förväntas klimatförändringarna sänka ekonomisk tillväxt, göra fattigdomsbekämpning svårare, urholka livsmedelssäkerhet, förlänga existerande och skapa nya fattigdomsfällor. 


Så beskriver världens alla regeringar tillsammans allvaret i klimatförändringarna i den gemensamma syntesrapporten från FNs klimatpanel IPCC, som världens alla länder tillsammans publicerade år 2014.


IPCC - Intergovernmental Panel of Climate Change - är FN:s mellanstatliga klimatpanel som sammanställer det rådande vetenskapliga kunskapsläget kring klimatförändringar, konsekvenser, sårbarhet och möjliga lösningar. Detta görs bland annat i form av rapporter med hjälp av underlag från tusentals forskare och experter världen över.


Så kan Europa drabbas 12